Kairo

Tidigt på måndagen kom vår reseledare Muhammed och hämtade oss med buss. Det var vi och två andra svenska familjer som kommit med samma flyg som oss med på turen.
Vi åkte genom Kairo och Muhammed berättade om staden. Han berättade om den kraftiga överbefolkningen och visade på olika försök att minska bostadstätheten och trafikstockningarna i centrum. Ibland åkte vi förbi hela kvarter med "ofärdiga" hus där armeringspinnar stack ut från taken. Detta för att de boende skulle slippa betala fastighetsskatt. På andra sidan vägen kunde moderna lägenheter för medelklassen stå nybyggda.

Vi stannade kort på en bro över Nilen där vi fick fota lite. Därefter åkte vi vidare genom Giza där vi kunde se pyramiderna från bussen. Men vi fick hålla oss till senare.













Vi plockade upp vår guide för dagen, Rahsa. Hon var utbildad Egyptolog och mycket karismatisk.
Vår tur började med världens äldsta byggnad (första tillverkad av sten istället för lera) tillika den första pyramiden. Den är belägen i Sakkara, den gamla huvudstaden Memfis begravningsområde. Egyptierna begravde alltid sina döda på Nilens västra strand eftersom den förknippades med solens nedgång och döden.
Trappstegspyramiden byggdes för kung Djoser 2620 fKr. Bredvid låg en borg där han tänkt leva i livet efter detta. Av någon anledning höll de på och renoverade pyramiden, helt knäppt att greja med ett fornminne men vi skämtade om att den tog så lång tid att bygga så den inte var klar än.
Runt om fanns gravar för vanliga människor med hieroglyfinskrifter att de varit duktiga i livet, levt sunt och inte förorenat Nilen XP

Vi hoppade in i bussen igen och åkte över floden till Menfis och en plats med en massa gamla statyer, bland annat en 10 m lång, 83 ton tung föreställande Ramses II (tror det är den största de hittat).











Nästa stopp var lunch på en fancy restaurang och efter det åkte vi till en klädaffär där de sålde tygprodukter av egyptisk bomull. Martin köpte en tshirt med ett litet tryck på. Jag ångrar att jag inte köpte en stor tröja med typ hieroglyfer eller Tutanchamon på :/

Nu var det dags för Gizaplatån, sfinxen och faraonerna Khufu, Khafra och Menkaure, mer kända som Cheops, Chefren och Mykerinos.
Jag hade gärna velat gå in i en av pyramiderna, men när Rasha berättade att ingångarna var 1 m höga och mellan 30 till 120 m långa ångrade vi oss.
Istället åkte vi upp till en utsiktsplats i närheten och tog en kameltur ner förbi pyramiderna.













Nej den sista bilden är inte photoshopad men att stå nedanför dessa 65-148 meter höga, 4000 år gamla gravar med deras historia kändes väldigt overkligt. Kanske hade det känts verkligare om vi kunnat känna på stenarna, ibland fick man känslan av avlägsna kulisser.

Jag, Kerstin och mamma blev efter ett tag omringade av en flock småflickor i färgglada slöjor som tyckte att vi hade fint hår och ville fota oss ^ ^

En bit ner på platån ligger den stora sfinxen och vaktar ingången till Chefrens grav. Medan de andra sprang runt och fotade satt jag och Kerstin på en mur och vilade fötterna.









Dagens sista stopp var ett parfymeri där vi blev inbjudna i ett rum med röda soffor och väggarna fulla av hyllor med små glasflaskor. Vi fick prova olika parfymer och blev bjudna på te. Vi köpte fyra olika dofter och fick välja två av de många glasflaskorna från väggarna.

El Sokhna

Jag tar och delar upp detta arabiska besök i två inlägg, ett för hotellet vi bodde på och ett faktaspäckat för besöket i Kairo.

Det tog ca två timmar med buss från Kairos flygplats upp till El Sokhna och röda havet där vi bodde på det schweiziska hotellet Mövenpick. Vi kom på kvällen när allt var mörkt. Hotellet var upplyst och såg ut som ett stort Aladdinpalats! När vi tittade ut från rummsfönstren var det svårt att få en bild av omgivningen, man såg bara en en massa lampor i parken utanför och vad vi trodde var avlägsna städer.








När vi vaknade uppträdde dock en annan syn. Havet låg precis nedanför parken/trädgården och städerna vi sett upplysta var stora oljetankers som låg för ankar vid horisonten.
På andra sidan hotellet tornade stora berg upp sig, sandhögar som min käre far kallade dem.
Runt omkring låg privata villor, sommarhus för rika Kairobor, men hotellgästerna hade en egen strand där vi hängde största delen av dagarna.








Stranden var utbyggd med en pir där poolen var belägen samt restaurangen El Gizerah där vi åt lunch.
Första dagen när vi satt där och fikade kom något stort och vitt plötsligt uppskjutande ur vattnet en bit bort. Vi hade ingen aning om att vi skulle få se delfiner men de simmade glatt förbi kanske 50 meter bort.

Inne vid stranden simmade mindre grå fiskar runt och bara en bit ut fanns fantastiska korallrev med fiskar i alla möjliga former och färger. Vi hade med oss snorkelutrustning och eftersom vattnet var så salt och klart kunde man ligga och flyta i ytan och kolla på alla fiskarna. Vi hade med oss en undervattenskamera så jag hoppas kunna lägga upp fina bilder därifrån framöver! När tidvattnet var som lägst kunde man även se en massa små eremitkräfror som kröp runt på bottnen i sina snäckor.

Vattnet i poolen nådde ända upp till kanten och det var en sån häftig utsikt då det ser ut som bassängen övergår i havet.
















Frukost och kvällsmat var storslagna bufféer. På bilden frukostens alla brödval, de flesta av sorten som vi skulle kalla fikabröd. Kocken till vänster skulle även kunna vara pappas nya polare "Chefren".



Tack vare den extremsociala pappan blev vi bekanta med en mängd av hotellets originella personal. Hovmästaren kom och pratade med oss varje måltid och kallade tillslut mig hans fru nr 1, Kerstin fru nr 2 och Martin "my friend"