Jag har så mycket som går runt i huvudet just nu, så jag kände det vore skönt att skriva av sig lite.
Kom just hem från den första av fyra återstående tentor. Det gick inte särskilt bra, men det hade jag räknat med. Övervägde till och med natten innan att inte gå, men övertalade tillslut mig själv att i alla fall försöka. Och nu efteråt känns det som rätt val, ett slags avslut på vågläran i alla fall.
Nu på måndag är det dags för nästa, då har jag bestämt mig för att vara bättre förberedd!
Sedan dröjer det till de två sista. Under tiden ska jag förhoppningsvis skriva klart de sista labbrapporterna.
Det kommer bli svårare att hålla tempot igång, när man inte längre kommer iväg tidigt varje morgon och sedan pluggar efter schema. Jag kommer inte heller träffa kompisarna lika ofta eftersom de börjar med matte nu. Men det ska nog gå ändå.
På senare tiden har jag börjat känna allt tydligare tecken på att jag håller på och bli smått deprimerad. Saker som att jag känner mig otroligt ensam fast huset är fullt av folk eller vänner finns bara ett telefonsamtal bort. Ibland känner jag mig bara dålig på allt jag gör och det känns meningslöst att ens försöka.
Har även lagt märke till fysiska problem som magont, huvudvärk, pipljud i öronen, ständig trötthet och illamående vid tanke på mat.
Jag hoppas innerligt att detta endast är tillfälliga problem. Är nästan helt säker på att de kommer försvinna när jag kommer hem igen, men jag vill inte leva med dem resten av tiden jag bor här!
Funderar starkt på att gå till domkyrkan på söndag bara för att få sjunga lite med folk. Kanske är jag även i behov av att se till min andliga sida.
Det hjälpte mig faktiskt igår när jag mådde som sämst.
Något annat som hjälpte var att sjunga riktigt högt och strunta i om det var rent eller ej xP
Måste även tillägga att det är sjukt kul att spela gitarr med capo! Det blir mycket finare klang och lättare att ta barreackord ^-^
En annan roligare sak är att jag fått tillbaka lusten att göra smycken igen. Snart kommer jag ha tid, men det får vänta några dagar till.
Alla dessa funderingar ploppade upp en efter en när jag ledde cykeln sista biten från stan. Det är sånt där larvigt skåneväder idag. Inne i centrum var det ishalka efter att snöblasket fryst. Sen när jag kommit en bit börjar det plötsligt duggregna och det blir snöblask igen...
Jag tänker mycket bättre när jag är ute, borde absolut promenera mer.
Well, I think you get the point...
Det är mycket som går runt i mitt huvud just nu :P
peace out!
Jag tyckte verkligen inte om att se dig åka iväg hemifrån till Lund, jag såg på dig att du verkligen inte ville. Du är så jäkla stark som orkade ta dig iväg för att avsluta dina studier på ett fint sätt. Du är verkligen inte en quitter! Du är en kämpe! Kom ihåg att det är bara att sms:a om du vill att jag ska ringa och prata med dig, inga problem! Slå bort de onda tankarna som vill förstöra för dig och när du har tid för annat än studier sätt dig ner med gitarren eller gal som en tupp. Ha det så bra så hörs vi på tråden. Många kramar
SvaraRaderaFlera gånger i ens liv hamnar man i svackor som det tar en oändligt lång tid att ta sig ur, men när man väl har tagit sig ur vet man vilken väg man ska ta och vilka tankefällor man ska undvika. Det är en del av livet.
SvaraRaderaOch ibland blir det inte som att man vill att det ska bli, därför är det verkligen viktigt att veta vilka de riktiga vännerna är och att man får ett underbart stöd. Vänskap är ju bästa medicinen!
Kom alltid ihåg att du är säkerligen inte ensam, i vår ålder är pressen hårdare, därför gäller det att hitta en trygghetspunkt i sitt liv.
Du ska se det på den positiva sidan, du har alltid velat åka till lund/ plugga i lund och nu har du fått göra det! Nu vet du vad det innebär och du har alltid ett val tillskillnad från mig som har pendlat till städer i Sverige.
Tillsammans är vi starka!!
Sara:
SvaraRaderaOj, syntes det så tydligt. Visste inte förrän jag var framme varför jag mådde så dåligt. Började redan längta hem igen...
Tack för ditt oersättliga stöd! Jag ringer dig nästa vecka någon gång :)
Sahar:
SvaraRaderaTack vännen! Du har så rätt, hoppas bara att jag kan varva ner ordentligt så jag kan tänka klart igen. Hoppas det blir bättre även för dig, du som pluggar mer än mig. Kram
uh, känner att jag har försummat dig.. är inte riktigt stark nog för att ta hand om mig själv heller, men tycker vi ska slå på lite fest eller dyl när du kommer hem <3
SvaraRadera